Ny i grannskapet
I början av året flyttade jag in i en nybyggd Brf. Eftersom grannskapet var nytt bestämde jag
mig för att hälsa på och introducera mig för grannar jag stötte på i vardagen.
Under några veckor testade jag detta trevliga, men också något obekväma, koncept. Efter en
väldigt kort stund hade jag plötsligt blivit “tjenis” med många personer i
grannskapet. Man visste vad varandra hette, var man bodde och vad man sysslade med. Det gav
mig en känsla av trygghet i min närhet och en värme gentemot mina grannar.
Skruvmejseln
När jag en onsdag behövde en skruvmejsel för att skruva upp mitt matbord plingade jag på hos
Karin. Hon lånade mig mejseln och jag var räddad. På lördagen skulle jag återlämna den. Jag
gick över gården, in i trapphuset och plingade på hos Karin. Jag fick inget svar och
bestämde mig för att gå hem — men så fort jag tog ett steg hörde jag ett rop på hjälp
inifrån lägenheten.
Samtidigt sprang fotbollspappan Peter ner för trappen. Jag stoppade honom och berättade vad
jag visste: att Karin tog hand om sin äldre man som satt i rullstol, och att jag nyss hört
ett rop på hjälp inifrån lägenheten.
Peter och jag sprang ut på gården och tittade in i fönstret. Där låg Karins man på golvet och
hade en hjärtattack. Peter ringde omedelbart 112. Jag testade att öppna ytterdörren — som
av ett mirakel var den öppen. Vi sprang in, tog hand om den äldre mannen och inom kort kom
ambulanspersonalen och förde honom till sjukhus.
Han klarade sig.
Idén som blev Grannsam
Karin kom förbi med blommor veckan därpå och var otroligt tacksam. Men jag var också tacksam
för att jag av en slump kunde finnas där för en granne i en stund av nöd.
Det slog mig verkligen hur mycket det kan betyda att känna en
granne.
Denna upplevelse gav mig en idé som, efter mycket eftertanke och arbete, har landat i appen
Grannsam.